Solens återkomst
Efter snöstormen i fredags då det kom lika mycket snö på en dag som det hittills gjort under hela vintern kom så äntligen solen tillbaka. Idag började dagen med sol och skare och avslutades med härlig värme och vattenplask för barnen på jobbet. Gatorna är redan snöfria och jag längtar efter riktig vår så vi slipper alla overaller och galonbyxor.
Just nu är Melker på besök hos sin jämnårige vän som också heter Melker och Petter följde honom dit. Hedda gjorde kväll på två minuter och jag fick en stund helt för mig själv så jag kröp in i mitt kontor och startade datorn och hittade hit.
Påsken står för dörren och trots att jag trivs ganska bra på nya jobbet så blir det ju helt klart skönt med en långhelg i helgen. Under helgen som gick åkte Melker och såg Sonic på bio medan jag och Hedda plaskade fram och tillbaka till stan.
Nya jobbet. Jag trivs bra med kollegor och barn. Det känns ok med jobbet överlag och det var nog klokt att byta arbetsplats. Jag har så svårt för övergångar mellan aktiviteter och blir så uppstressad av att göra rätt för jag är ju av naturen en överdrivet duktig person som vill göra rätt saker och det tar en del energi. Nu har jag kommit till ett läge då jag själv tycker att jag ska ha satt alla rutiner, men jag inte gjort det eftersom det dels varit sjuk personal och dels varit sjuka barn så att vi gjort en aning annorlunda än vad de brukar och jag hoppas att jag ska flyta med i alla rutiner snart. I morgon börjar jag tidigt, slutar tidigt och sedan har vi kvällsträff på eftermiddagen och jag är inte superpeppad direkt.
Petter och barnen verkar trivas med att vara hemma tillsammans. Melker har alltid varit pappas pojke och han tittar knappt ens upp när jag kommer hem. Hedda har gått från att amma ganska mycket till att äta ganska mycket och det funkar bra. Hon äter allra helst själv och det innebär att hon får bitar av vår mat att plocka i sig. Hon ammar på morgonen, men på kvällen vill hon inte ha bröst och jag börjar inse att hon försöker avsluta amningen och det känns så sorgligt att jag snart ammat min sista bebis färdigt. Hon tar sig fortfarande inte runt själv, men hon verkar mer taggad på det än Melker i samma ålder så vi hoppas att hon snart kommer på hur hon ska göra.
Nu ska jag se om jag hittar något pyssel att hitta på med min grupp i morgon.