Tidig morgon

God morgon! Det är torsdag morgon och här sitter jag och lyssnar på regnet och tvättmaskinens skvalande. Jag kommer osökt att tänka på den tiden då tvätten alltid var klar före sju på morgonen i ganska lagom tid för Melkers första sovstund för dagen. Jag kommer också ihåg hur vilsen man kände sig när han närmade sig treårsåldern och började sova till sex-sjusnåret och inga hushållssysslor hanns med helt plötsligt. Allt sådant brukade ju vara klart innan sju. Nu har man vant sig vid det också, som med allt annat som går i perioder i livet (småbarnsåren). 

Jag läser bok och dricker kaffe. Det är alldeles tyst och stilla. Det är fint som snus! (Som jag slutat med, men för tillfället är så satans sugen på att jag snart använt upp ett kilo ingefära på kuppen pga ok substitut). 

Om en vecka är det slut på lugnet igen. Jag har då precis startat upp andra dagen efter semestern. Det känns sådär. Jag är inte tillräckligt uppvilad för att möta det kaos som mitt jobb innebär och jag skyller det på att jag ju sysslar med mitt jobb i mindre skala cirka sexton timmar om dygnet redan. Jag borde hitta på något annat ett tag, men vad det skulle vara har ju redan tuggat sönder min hjärna de senaste åren. Malt runt och runt och skapat en soppa i den där sörjan i min skalle. Som om min hjärna inte redan var sörjig nog. Jag borde skaffa en sådan där andningstränare för övrigt. Jag har utövat yoga och lärt mig andas, men kroppen  verkar ha glömt hur man gör. Det når inte ända ner längre. 

Nåväl. Det regnar. Jag är ett regnets barn (så länge jag inte jobbar och ska dra på sjuhundra galonbyxor varje dag) och tycker att det är rätt göttigt med regn. Jag gillar sol också såklart. 

Nu ska jag läsa vidare i min bok innan familjen vaknar till liv. 



Visa fler inlägg