Tårfyllt yogapass och helg

I början av terminen upplyste vår yogafröken oss om att man under ett yogapass kunde helt plötsligt känna sig helt euforisk eller bli jätteledsen. Jag som tränat yoga lite förut har som tyckt att det verkat lite mesigt och inte riktigt trott på det. Tills idag. En kort stund in i passet började det bubbla i kroppen och några tårar letade sig ner för kinden. Jag bet ihop och tokade tårarna och fortsatte med tro om att det skulle sluta. Till slut började det spruta tårar, det bara vällde ut och små mörkblå fläckar började synas här och var på den annars lite ljusare blå mattan. Jag fick smyga mig in på toan och låta forsen lämna min kropp. Helt utan anledning. Eller? Hur mycket har jag inte dämnt upp den senaste tiden med plugg, projekt, utebliven egentid, besvikelser, allmän stress och ändå med ett ganska osedvanligt gott humör.

Nu är det en projektarbetesvecka och sedan kanske vi varvar ner. Hoppas jag.

Nu är dock allt bortgjort, nu dröjer det många veckor innan jag behöver plugga igen. Jag kommer antagligen få Medleforsabstinens, men just att alla prov är borta är skönt. Provet gick säkert bra, jag svamlade och glömde många superenkla saker, men något rätt borde jag få. Tillräckligt för godkänt tycker jag. Absolut!

Nu var det helg. Nu väntar en vecka med omkringstressning i Umeå. Och kramar från goa ungar :)
Visa fler inlägg