South coast adventure
Fredag 18/7-2014
Femte dagen på Island
Denna fredag hade jag bestämt mig för att boka en tur längs Islands sydkust. Det var en heldagstur och jag var väl medveten om att det säkerligen skulle bli som med Gyllene cirkeln med turister och tid, men jag hade ingen lust att passa bussar på egen hand. Rätt vad det var hade jag väl missat sista bussen hem igen och skulle därmed sitta 15 mil från Reyjkavik alldeles ensam när kvällen kom. Dessutom var jag sugen på informationen turledarna delade med sig av.
Det blev en hel del bussåkande den dagen. Vi åkte 36 mil tur och retur, men vår guide berättade om Islands historia, hästarna, fåren, sagorna och språket och jag lyssnade ivrigt så det hann inte bli speciellt långtråkigt.
Det blev många bilder den dagen, men när jag kom hem och kikade genom dem hann jag bli rejält besviken. Det regnade, blåste och var dimmigt hela dagen och trots att jag torkade av linsen med jämna mellanrum blev de flesta bilder fyllda med vattendroppar eller så blev de så oerhört utfrätta. Tiden vid varje anhalt var knapp och det var folk överallt. Bara att ta sig av bussen tog en evighet då några hade kryckor eller helt enkelt ställde sig och klädde på sig i gången ut. Nåväl. Om man bortser från regnet var det en trevlig tur.
Vi började vid glaciären Sólheimajökull. Där under vilar Katla och ruvar på nästa utbrott. "She is ready to erupt" som guiden meddelade efter besöket. På grund av regnet fick vi inte gå ända fram, men tydligen så stod vi ändå på den.
Så följde turen med besök i Vik där vi åt lunch. Dimman låg tät och vi såg inte mycket av samhället. Så drog vi till Black sand beach. Uppe bland dimman såg jag Lunnefåglar vanka runt. Den ska tydligen vara en av världens tio vackraste stränder, men på grund av dimma kunde jag inte bekräfta att detta är sant. Därefter besökte vi muséet i Skógar och till sist kom vi till vattenfallen Skógafoss och Seljalandsfoss. Efter besöket vid Skógafoss skrattade hela bussen åt mig då jag dröp av vatten. Kunde såklart inte låta bli att gå riktigt nära. Seljalandsfoss utmärkte sig eftersom man kunde gå bakom vattenfallet. Rånice!
Om man återvänder till Island, vilket jag planerar att göra så tänker jag ta den här turen med bil. Och stativ.
