Upp och ner
Livet just nu. Inne flyger flugor, ute trängs äpplen med sniglar. Petter har äntligen tagit itu med gräsklippning efter min senaste insats som var för ganska länge sedan. Han fick ladda om batteriet två varv innan vår lilla gräsplätt var klippt. Vi har fyllt två skottkärror, tre ikeapåsar och en lekiapåse med fallfrukt och nu ligger det en ikeakasse till på gräsmattan. The neverending story.
Vi har haft en ordentlig diabetesdipp den senaste tiden. Alla tre. Melker tycker såklart att alla stick är jobbiga. Vi andra har väl landat i att vi ska leva med eländet rätt länge, troligtvis för alltid. Idag träffade vi diabetessköterskan efter hennes semester och nu känner vi oss lite mer uppåt igen. Hon drog upp insulinkvoterna då vi upplever att han dippar efter måltider så nu ska han få lite mindre insulin. Det är visst inte ovanligt efter att man börjat om i skolvärlden efter semester.
Idag cyklade Melker till en kompis efter middagen. När han kom dit pilade blodsockret neråt så jag cyklade dit och kontrollstack och han var låg. Jag gav socker och bjöd in mig själv till familjen. Sedan pilade han snabbt uppåt och låg på 7.5 när jag cyklade hem. När jag kom hem var han snabbt nere under 4 igen. Tröttsamt.
Vi kämpar på med fritids, vi är fortfarande där med honom och hjälper till, men de blir allt mer säkra på hur de ska räkna ut insulinet och har fått börja sticka honom. I morgon börjar skolan om och jag ska vara med honom då. På onsdag har vi träff med skolan och får se var vi landar efter det.
Vi har hängt lite i skogen med blåbären den senaste veckan. Skönt för oss alla att få chilla i naturen. Melker har kokat en blåbärssylt som han gärna äter på sina mackor.
Hedda har blivit så stor i sommar, jag kan liksom inte fatta att min bebis blivit tre år och snackar för fulla muggar. Det går så himla fort.
