Vardag

Mildare väder, samma hosta

I helgen var jag på årets första äventyr. När jag lämnat jobbet på fredagen hämtade jag barnen på förskola och skola, drog hem dem och åt middag för att sedan hoppa på bussen till Umeå. Kvällen bjöd på liveband (Dreaming Wild och Dalmatin) på Väven och en sen kväll. Lördagen började med brunch med härliga vänner och slutade med bastu och plockmat med samma härliga vänner fast lite färre av dem. Jag var dock inte riktigt pigg och kry under helgen. Evighetshosta, sena kvällar, dålig sömn och PMS i en salig blandning gjorde mig seg och låg. Jag var helt enkelt inte den socialaste människan som firades den helgen. Vilken tur då att Jenny som faktiskt fyllde år på riktigt den helgen var desto piggare. Tänk att vi levt i 40 år. Helt otänkbart, men härligt! 

Hostan hänger kvar. Revbensvärken är inte heller helt borta, men på god väg. Idag fick jag en läkartid då hostan hängt med som en efterhängsen irriterande vän i drygt två månader. Jag stämplade ut från jobbet 13.07 och kom hem 16.30. Däremellan undersöktes jag av två läkare, fick jag topsa halsen och stickas i fingret och åka på lungröntgen. Vilken tur att svärmor äntligen kommit hem från sin tre månader långa resa till Spanien så att hon kunde hämta hem barnen. Bara en halvtimme efter att jag kommit hem ringde läkaren upp för att meddela att röntgen såg bra ut och att det blir astmamedicin för att se om hostan kan få hjälp på traven att försvinna. 

Nu är jag helt slut som artist. Jobbet var stimmigt och högljutt och jag lämnade hemmet 05.25 i morse. Det blir vila nu. Bara vila. I helgen ska jag fylla år och min enda plan är att gå till frisören. Vädret har bjudit på vårkänslor. Fint, men snart kommer nog bakslaget. 
Till bloggens startsida

Om mig

Katarina Johansson

Syftet med min blogg glömde jag någonstans i bloggen som jag hade före den jag hade före den här. Någonstans har jag nog ett behov att spara den trista grå vardagen för framtiden och konstigt nog verkar jag även ha en vilja att dela med mig av den. Mellan de glesa inläggen här tar jag hand om vilda småbarn, viftar runt med systemkameran eller försöker leva som jag lärt när jag utbildat mig till Hälsovägledare. Fast mest av allt gillar jag att sova. Därav de glesa inläggen. Lillefot? Ja även om jag ibland känner mig som en dinosaurie, så handlar det mest om mina 35:or på fötterna.

Sociala medier

Kategorier

Arkiv