Var tog september vägen?
Igår staplade jag runt som en stel gammal dam och kunde inte böja mig fram utan att klaga och stöna pga smärta i nedre delen av ryggen. Petter for på hockey och jag försökte göra mitt bästa med en tvååring och en oförmåga att böja sig ner. Samtliga inblandade överlevde dagen.
Jag är bloggproffs i vardagen och formulerar ofta väldigt fyndiga blogginlägg i huvudet i de flesta situationer, men när de ska överföras till bloggen är de plötsligt helt försvunna. Damn you dåliga minne.
Melker har blivit en sådan ljuvlig gosse med kloka tankar och tokiga idéer. Det är fint att livet förändras ibland. Och tur.
Nu ska jag sova. En ny vecka med vardagssnurr är på ingående.